Större arbetsgivare finansierar invalidpensioner enligt en s.k. avgiftsklassmodell. Modellen har varit i bruk sedan 2006. Syftet med ändringarna som infördes i avgiftsklassmodellen i början av året är att uppmuntra arbetsgivarna att vidta verkningsfulla åtgärder i god tid för att förebygga arbetsoförmåga och rehabilitera arbetstagare.
Ändringarna i ett nötskal
- Lägre risk vid nyanställningar
Nyanställda som anställs efter att de fyllt 55 år påverkar inte avgiftsklassen om de drabbas av arbetsoförmåga, så länge anställningen började efter 1.1.2024.
Nyanställda vars anställning hos arbetsgivaren började efter 1.1.2024 i form av en arbetsprövning eller läroavtalsutbildning inom yrkesinriktad rehabilitering påverkar inte avgiftsklassen om de blir arbetsoförmögna inom fem år efter början av anställningen.
Om en arbetstagares sammanlagda lön är mindre än 10 000 euro för de två kalenderåren som föregick arbetsoförmågan, påverkas inte avgiftsklassen. - Långvariga rehabiliteringsstöd påverkar avgiftsklassen
Rehabiliteringsstöd som är i kraft under årets sista dag påverkar avgiftsklassen, om det har gått mer än 2 år sedan det första rehabiliteringsstödet trädde i kraft (första året + 2 kalenderår). Denna effekt kan börja gälla tidigast 31.12.2026.
Om yrkesinriktad rehabilitering pågår samtidigt kan detta göra att avgiftsklasseffekten börjar gälla vid en annan tidpunkt eller inte alls. Pensionsfall som inträffade för mer än 5 år sedan har ingen inverkan på avgiftsklassen. - Arbetsgivarnas självrisk för invalidpensioner sänks
Självrisken sänks för alla arbetsgivare från den tidigare nivån till 60 %. Självriskandelarna kommer att sänkas med 10 % per år under perioden 2025–2028.
Avgiftsnedsättningarna (avgiftsklass under 4) och avgiftsförhöjningarna (avgiftsklass över 4) blir mindre. En större andel av avgiften fastställs utifrån den genomsnittliga avgiftsnivån.
Frågor och svar
Lägre risk vid nyanställningar
Om företaget efter 1.1.2024 nyanställer en person som är minst 55 år gammal och denna arbetstagare blir arbetsoförmögen, har detta ingen inverkan på avgiftsklassen. Finns uppgiften om när arbetstagarens anställning började också hos arbetspensionsbolaget, om företaget inte har registrerat det i sitt eget HR-system?
Om en arbetstagare som beviljas invalidpension uppfyller kriterierna, måste arbetsgivaren kunna bevisa att det handlar om en nyanställd person som anställdes när hen var minst 55 år för att pensionsbolaget ska ta bort inverkan på avgiftsklassen. Arbetsgivaren bör alltså redan nu förbereda sig genom att få denna uppgift registrerad i företagets HR-system. När uppgiften är lättillgänglig i HR-systemet blir det enklare att fullgöra skyldigheten att tillhandahålla bevis.
När anses en arbetstagare vara nyanställd?
En person är nyanställd om hen inte har varit anställd hos samma arbetsgivare eller i ett företag inom samma koncern som arbetsgivaren under det innevarande året eller under de tre föregående kalenderåren.
Om en arbetsgivare exempelvis år 2024 anställer en person som inte har varit anställd hos arbetsgivaren eller inom samma koncern som arbetsgivaren under perioden 2021–2024, handlar det om en nyanställning.
En arbetstagare som överförs i samband med företagsarrangemang anses inte vara nyanställd.
På vilket sätt beaktas personer som anställts när de var minst 55 år eller genomgick yrkesinriktad rehabilitering vid företagsarrangemang?
En arbetstagare som överförs i samband med företagsarrangemang anses inte vara nyanställd. Om det däremot är så att arbetstagarens anställning hos den tidigare arbetsgivaren, som är överlåtande part i företagsarrangemanget, började efter 1.1.2024 när arbetstagaren var minst 55 år eller genomgick yrkesinriktad rehabilitering, förs skyddet mot avgiftsklasseffekten också över till den nya arbetsgivaren, d.v.s. den övertagande parten i företagsarrangemanget. Arbetsgivaren måste i så fall kunna bevisa att arbetstagaren redan uppfyllde kriterierna när hen var anställd hos den tidigare arbetsgivaren.
Företaget nyanställer en person i form av en arbetsprövning eller läroavtalsutbildning inom yrkesinriktad rehabilitering. Om personen blir arbetsoförmögen inom fem år efter att den yrkesinriktade rehabiliteringen påbörjades, har arbetsoförmågan ingen inverkan på avgiftsklassen. Kan avgiftsklassen ändå påverkas för den arbetsgivare som personen lämnade för sin yrkesinriktade rehabilitering?
Skyddet mot avgiftsklasseffekten gäller endast den arbetsgivare som anställde personen i form av en yrkesinriktad rehabilitering. Den tidigare arbetsgivarens avgiftsklass kan alltså fortfarande påverkas.
Vilka kriterier gäller för att en person ska anses ha nyanställts i form av en yrkesinriktad rehabilitering?
Som yrkesinriktad rehabilitering räknas arbetsprövningar och läroavtalsutbildningar som anordnas av FPA eller en arbetspensions-, trafikförsäkrings- eller olycksfallsförsäkringsanstalt i form av yrkesinriktat rehabiliteringsarbete hos en arbetsgivare.
För att uppfylla kriteriet att vara nyanställd ska personen inte ha varit anställd hos samma arbetsgivare eller hos en arbetsgivare inom samma koncern under det innevarande året eller under de tre föregående kalenderåren.
Rehabiliteringsstöd ingår i avgiftsklassmodellen
Hur påverkas företagens avgiftsklasser av ändringarna i avgiftsklassmodellen? Kommer avgiftsklassen att höjas eller sänkas?
Ett företags avgiftsklass fastställs genom att jämföra kostnaderna för arbetsoförmåga bland företagets arbetstagare med de genomsnittliga kostnaderna för arbetsoförmåga. I den nya avgiftsklassmodellen beaktas kostnader för arbetsoförmåga på ett mer heltäckande sätt, framför allt eftersom långvariga rehabiliteringsstöd ingår bland de faktorer som påverkar avgiftsklassen.
Om företagets kostnader för arbetsoförmåga ökar i den nya avgiftsklassmodellen i samma utsträckning som genomsnittet, blir avgiftsklassen varken högre eller lägre.
Hur påverkar partiellt rehabiliteringsstöd avgiftsklassen? Gäller samma logik som för delinvalidpensioner?
Det partiella rehabiliteringsstödets effekt på avgiftsklassen är hälften så stor som effekten av fullt rehabiliteringsstöd, precis som för delinvalidpension.
Effekten på avgiftsklassen fastställs utifrån förmånsbeloppet vid tidpunkten för granskningen. För att rehabiliteringsstödet ska starta en uppföljningsperiod spelar det ingen roll om stödet är fullt eller partiellt.
Kan en och samma arbetstagare ge upphov till mer än en avgiftsklasseffekt, om arbetstagaren återkommer till arbetet efter en lång tid av rehabiliteringsstöd men sedan drabbas av arbetsoförmåga igen?
Om den nya arbetsoförmågan börjar inom 2 år från slutet av den tidigare invalidpensionen eller perioden med rehabiliteringspenning eller om den nya pensionen beviljas för samma sjukdom, åkomma eller skada som den tidigare invalidpensionen, medför den ingen ny effekt på avgiftsklassen. I andra fall kan arbetsoförmågan leda till en ny effekt på avgiftsklassen.
Vad menas med pensionsfall och hur definieras det?
I invalidpensionssammanhang avser pensionsfall tidpunkten då en sammanhängande arbetsoförmåga börjar. Denna tidpunkt fastställs i första hand på medicinska grunder. Om arbetsoförmågan är sammanhängande är tidpunkten för pensionsfallet vanligtvis i början av den sammanhängande sjukfrånvaron.
Om invalidpensionen beviljas för samma sjukdomshelhet som tidigare, utgörs pensionsfallet av den tidpunkt då den tidigare perioden av arbetsoförmåga började. Det kan då vara så att personen har arbetat under en period men sedan blivit arbetsoförmögen igen.
Vilken nytta har arbetsgivaren av att upprätthålla anställningsförhållandet när det långvariga rehabiliteringsstödet redan har lett till en avgiftsklasseffekt?
Ibland kan vård och rehabilitering leda till att arbetsförmågan återställs även efter en lång period av rehabiliteringsstöd. Då får arbetsgivaren åter tillgång till arbetstagarens kompetens. En motiverad arbetstagares tysta kunskap och kompetens är en del av arbetsplatsens humankapital, som annars skulle försvinna från arbetsplatsen.
Det kan dock också hända att man på arbetsplatsen och i företagshälsovården är eniga om att personens arbetsförmåga inte kommer att återställas till att omfatta sådana uppgifter som arbetsplatsen har att erbjuda. I sådana fall är yrkesinriktad rehabilitering för att överföra arbetstagaren till nya uppgifter den bästa lösningen för samtliga parter.
Om en person genomgår yrkesinriktad rehabilitering vid tidpunkten då rehabiliteringsstödets effekt på avgiftsklassen granskas, påverkas inte avgiftsklassen. Hur fastställs det huruvida personen genomgår yrkesinriktad rehabilitering medan hen får rehabiliteringsstöd?
En pågående, aktiv yrkesinriktad rehabilitering kan förhindra att ett långvarigt rehabiliteringsstöd påverkar avgiftsklassen. I sådana situationer har en person beviljats rehabiliteringsstöd, men samtidigt som personen får rehabiliteringsstöd får hen också rehabiliteringspenning eller rehabiliteringstillägg. Om det finns en pågående yrkesinriktad rehabilitering vid tidpunkten då rehabiliteringsstödet skulle beaktas som en avgiftsklasspension, påverkas inte avgiftsklassen. Då räcker det med att rehabiliteringstillägg eller rehabiliteringspenning som träder i kraft i början av följande år har hunnit beviljas. Den yrkesinriktade rehabiliteringen måste dock vara verkningsfull – om rehabiliteringsstödet fortsätter efter att den yrkesinriktade rehabiliteringen har avslutats, kan avgiftsklassen fortfarande påverkas.
Från vilken tidpunkt räknas rehabiliteringsstödets tvååriga uppföljningsperiod?
Huvudregeln är att uppföljningen börjar vid samma tidpunkt som det första rehabiliteringsstödet. Uppföljningen kan dock börja senast när rehabiliteringsstödet upphör. Detta blir särskilt märkbart bland annat när det gäller rehabiliteringsstöd som beviljats genom sökande av ändring, eftersom förmånens ikraftträdandedatum då kan vara långt före datumet då beslutet fattas.