Vad ska jag göra om jag har arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga?

Företagshälsovården bifogar protokollet från nätverksmötet till det läkarutlåtande B som ska skickas. Mötesprotokollet ska inkludera arbetsgivarens syn och uppgifter om möjligheterna att fortsätta arbeta på samma arbetsplats. Även därför spelar nätverksmötet en viktig roll.

Vi ber om en arbetsgivarbeskrivning som bilaga till ansökningar om arbetslivspension och efter eget övervägande när beskrivningen är nödvändig för att avgöra ansökan. Vi behöver den ifyllda blanketten inom två veckor.

• I denna situation är det bäst att hålla ett nätverksmöte för att överväga möjligheterna att återvända till arbetet. Arbetstagare som i samband med ett beslut om invalidpension eller rehabiliteringsstöd fått ett beslut om rätt till yrkesinriktad rehabilitering kan utreda om det är möjligt att fortsätta arbeta med hjälp av yrkesinriktad rehabilitering. Arbetstagare som fått ett negativt beslut om yrkesinriktad rehabilitering kan kontakta FPA för att utreda möjligheten till rehabilitering via FPA.
• Om det inte är möjligt för arbetstagaren att återgå till arbetet inom ditt företag kan du skriva ett intyg om att det saknas lämpliga arbetsuppgifter i företaget. I så fall kan arbetstagaren anmäla sig som arbetssökande på TE-byrån för att utreda sin rätt till utkomststöd för arbetslösa.

Först behöver vi en ansökan om yrkesinriktad rehabilitering av arbetstagaren, om vi ännu inte fått en sådan. Till ansökan bifogas läkarutlåtande B. Först därefter kan vi fatta ett beslut. Om arbetstagaren redan fått ett beslut om rätt till yrkesinriktad rehabilitering behöver vi en rehabiliteringsplan, protokollet från ett nätverksmöte och eventuellt läkarutlåtande, där detaljerna kring arbetsprövningen beskrivs.

Om arbetstagaren inte fått ett beslut om rätt till yrkesinriktad rehabilitering behöver arbetstagaren först skicka in en rehabiliteringsansökan och ett läkarutlåtande B. Om ni hållit ett nätverksmöte med företagshälsovården, bifoga gärna även mötesprotokollet. Vi behöver uppgifter om arbetsprövningen som kan anges på ansökan, om en sådan ännu inte har lämnats in, eller i en rehabiliteringsplan om arbetstagaren redan har beviljats rätt till yrkesinriktad rehabilitering. Arbetstagaren kan fylla i sin ansökan och plan via Varmas onlinetjänst. Till ansökan bifogas ett giltigt B-läkarutlåtande och eventuellt protokoll från ett nätverksmöte som inkluderar information om den planerade arbetsprövningen.

För arbetsgivaren gäller det också att ha följande saker klara för sig: Sker arbetsprövningen med eller utan lön? Vem är kontaktperson arbetsplatsen i frågor som gäller arbetsprövningen? Till vilka personer på arbetsplatsen ska avtalet om arbetsprövningen skickas? Har man kommit överens om uppföljningen av arbetsprövningen mellan företagshälsovården, arbetstagaren och arbetsgivaren? Senast i början av arbetsprövningens sista månad gäller det att kartlägga situationen och planera för tiden efter prövningen: Kan arbetstagaren fortsätta arbeta utan yrkesinriktad rehabilitering eller ska arbetsprövningen fortsätta?

Det kan man, men arbetstagaren måste komma ihåg att meddela FPA om det så att sjukdagpenningen avslutas för att undvika dubbla betalningar.

Antalet timmar kan anpassas under arbetsprövningen och så fortsätter ni med färre arbetstimmar. Vi kan bevilja stöd för arbetsprövningen i högst sex månader och ni kan därför öka antalet arbetstimmar flexibelt. Rehabiliteringspenningen är lika stor under hela arbetsprövningar oavsett hur många timmar i veckan arbetstagaren arbetar. Vid arbetsprövning med lön är även lönen densamma oavsett antalet timmar.

Vi tar inte ställning till anställningsrelaterade frågor. Det bästa är om arbetsgivaren kontaktar arbetstagaren för att diskutera situationen. Ofta utmynnar det i insikten om att karriären pekar åt ett annat håll.

Ni kan komma överens om arbetstiden enligt era behov. Det viktigaste är att lönen för deltidsarbetet inte överskrider den månatliga inkomstgränsen som anges i förhandsbeslutet som arbetstagaren fått. När det gäller inkomstgränsen ska ni också tänka på att den även inkluderar eventuella semesterersättningar och många andra lönetillägg som betalas ut under året. Däremot betraktas till exempel kilometerersättning och dagtraktamente inte som likställda med lön. Pensionstagaren är själv ansvarig för att inkomstgränsen inte överskrids.

Det är bra att diskutera återgången till arbetet med arbetstagaren redan i ett tidigt skede även om hälsan ännu inte tillåter. Regelbunden kontakt med arbetsplatsen håller arbetstagarens tankar i arbetslivet och hen upplever inte sig vara avskärmad från arbetsgemenskapen.

Det är nödvändigt att arrangera ett nätverksmöte med företagshälsovården innan rehabiliteringsstödsperioden avslutas och tillsammans fundera när det är aktuellt med en återgång till arbetet och en plan. Företagshälsovården följer upp arbetstagarens hälsotillstånd under tiden för rehabiliteringsstödet och vägleder arbetstagaren vid rätt tidpunkt tillbaka till arbetslivet. Detta stödjer tillfrisknandet och bevarandet av arbetsförmågan. Chefen följer upp hur den återvändande arbetstagaren presterar och företagsläkaren följer med hälsotillståndet.

Delinvalidpension är en bra metod för att minska på arbetsbelastningen i slutet av arbetskarriären. Arbetstagaren kan ansöka om delinvalidpension om arbetsoförmågan bedöms pågå oavbrutet i över ett års tid och hen har arbetsförmåga kvar för deltidsarbete. För arbetstagare som fyllt 60 år betonas arbetsoförmågans yrkesmässiga karaktär dvs. arbetsförmågan bedöms efter hens nuvarande yrke.

En framgångsrik återgång till arbetet kan stödas genom att modifiera arbetsbeskrivningen så den passar hälsotillståndet, till exempel kan man avlägsna en del av arbetsuppgifterna. Vid sjukdomar i rörelseorganen kan man använda sig av en arbetsfysioterapeut och ergonomiska lösningar. Under tiden för partiellt rehabiliteringsstöd är regelbunden övervakning och stöd av stor vikt: i nätverksmötet med företagshälsovården kan man följa med arbetstagarens hälsotillstånd och arbetsprestationer. I nätverksmötet kan man även avtala med arbetstagaren, chefen och företagsläkaren om en övergång till heltidsarbete och relaterade åtgärder.